"EmoMadde" tar Klivet tillbaka

Jag blir så ledsen över att du ALDRIG förstår när något är fel, förr i tiden märkte du det direkt, numera behöver man nästan stå där med tårarna i ögonen för att ens få en reaktion.
Jag blir så ledsen över att du inte längre ser mig som din närmaste, sedan vi var 10 år har vi funnits där för varanndra i vått och tort och alltid varit viktigast...så är det inte längre.. alla har sina dåliga perioder, min var när allt var nytt med Jimmy men skillnades på en dålig period och något kvarstående är självklar.
Jag blir så ledsen över att du aldrig tar initiativet att slå en signal eller kanske skicka ett sms eller vad som helst, du vet det med, att du är hemskt kass på sådant där, men jag ville faktiskt tro (efter samtalet på msn i maj när du lovade att du skulle bättra dej) att  det bara var en slump..
Jag blir så ledsen över att du inte kan umgås utan att behöva prata om er eller vad ni gör tillsammans, det beror inte på att jag är avundsjuk (tro det eller ej men det är jag faktiskt inte alls) jag känner mej bara så otroligt jävla usel i jämförelse med din nya vän, som ett 2:a handsval i jämförelse med det ni har men tro för all del inte att jag tycker illa om henne, jag känner inte flickan.
Och Jag kan inte klandra dej för att ha hittat någon ny som du ser dej själv i, vi var aldrig lika (men kanske var det därför vi gick ihop så bra) men jag har aldrig trott att det behövts i vår rellation, men jag har uppenbarligen haft fel.
Jag känner mej hemskt onödig i ditt liv (du vet redan det här) vart skall jag få plats?  vad har du för utbyte av mej?  att du kan vara dej själv helt ut och alla minnen...finns det seriöst något mer?
Inte ens i Norrland verkade det något givande att umgås, jag kännde mej otillräcklig och du förmodligen väldigt felplacerad. Just nu gör det väldigt ont att älska dej och är otroligt energikrävande, kunde jag välja att inte göra det så skulle jag inte tveka en sekund, men det kan jag inte något jag därimot kan göra är att lämna dig ifred men du är välkommen att höra av dej när som helst, själv tar jag klivet tillbaka.

Och det där förklarar panikattacken på festen.


Hejdå

Igår tog jag mig friheten att gå en kvart tidigare från jobbet. Hem till vampyren i mitt liv bar det av och där vankades "avskedscermoni" för hennes del, haha överdrift AB. Flickan åker idag med buss ned till Paris och skall sedan vara borta och tågluffa i Europa med A-S i 4 veckor. Om jag har ångest? Jotack en smula. Min fina vän, som jag vet kommer komma hem helskinnad och har varit med om mycket förr och klarar sej bra på egen hand, skall alltså ut i världen och fara. Stort. Men vi bytte hjärta (tills hon kommer hem) så en liten del av henne finns kvar. Och nu känner jag att detta börjar låta som om hon skall vara borta 1 år i typ militärtsyfte. Urgh.

Dagen idag ser ut som alla andra dagar men efter jobbet skall jag träffa rödtotten i Södertälje, ta mig en titt på rean och försöka hitta nåt till Emma som fyller arton och därför har middag imorn :)

Puss iallafall. Och jag vill klippa mej, GE MEJ FÖRSLAG PÅ HUR!


midsommar



Igår hade jag en mycket trevlig dröm, jag drömde att jag var på en konsert eller gala av något slag och att min dröm-man Ola Salo plötsligt entrade scenen och började spela The Worrying Kind. Det var en mycket euforisk dröm yes och det hela förvärrades inte av att han plötsligt gav mej micken,  att jag sedan vaknade var mindre uppskattat... Och ja mina vänner jag är mycket medveten att det inte ens finns en chans på miljonen att det där skulle hända och ja mina vänner jag är meveten om hans läggning, MEN DRÖMMA GÅR JU. Well.. det är ju som bekant något speciellt med  trådsmala pojkar  som ser ut som flickor :*


Sedan sist har Malin hunnit komma hem, vi välkomnade henne med en minihippa. Vid halv sex började vi pynta huset och runt halv åtta släntrade hon upp för trappan där vi befann oss, lagom förvånad över vår plötsliga uppenbarelse, minen är oförglömlig. Samma natt gick jag och Jimmy "vilse" i Rönninge.. efter att ha irrat run ti en hage (?) hittade vi slutsligen hem..

Midsommarafton spenderades med släkt & "familj" + pojke, mycket trevligt var det och runt sex bar det iväg till Älta med Jimmy, Jimmy, Jas, A-S & Mirjam. Kvällen för min del var en stor besvikelse, jag trodde aldrig jag skulle ifrågasätta vänskap till somliga, någon som jag alltid tagit för givet ska finnas där bara glider och glider (kanske med vilja dessutom, men mer av okunskap tror jag)... Jag blir så ledsen och jag känner mej jävligt lågt prioriterad. Klockan ett tog vi nattbussen till Rönninge.

I förrgår sov jag, Jas & Jimmy i den sistnämndes morföräldrars hus. Trotts att någon behandlat min vampyr sämre än någonsin blev det en okej kväll. Igår vi hälsansstig i Nykvarn och sedan åt vi fisk, mamma & jann kom förbi och kikade på huset en snabbis och Jas åkte hem, själv sov jag kvar i Nykvarn.

Och det var det, nu skall jag gå på lunch.

HS

Godmorgon världen.

Idag är det alltså Onsdag den artonde Juni, vilket innebär att jag haft sommarlov i 1 vecka och har 9 veckor kvar (som om jag förmodar bara kommer rusa iväg). Det betyder också att det är 1 vecka sedan jag och Julia tog vårt pick och pack och stormade iväg till Norrland. Eller.. stormade var kanske inte vad vi gjorde.. vi flög upp, det tog runt 2 timmar och kan ha varit en av de värsta flygresorna i mitt liv då jag 1/2 innan landning drabbades av ohyggligt ont i bihålorna. Det hela gick visserligen över när vi landade i Vilhelmina men som Heidi (Mirjam) sa i Ragnarök; KUL var det i varjefall inte. Anyway..
Vi spenderade de fyra dagarna (11-16) läsandes, promenerandes, cyklandes, sovandes etc. Jag upplevde inte att det var särskilt svårt att få tiden att gå, kände mest press över att roa mitt sällskap, menmen. Bilder finns att beskåda i min bilddagbok (kritvit.bilddagboken.se). 

Iförrgår började jag jobba på Karolinska Institutet (HS mao.) eller indirekt var det igår men introduktionen hölls i förrgår. Hittils har jag fått "regga" och "bessa", mycket underhållande minsann... snarkfaktor 10 MEN jag klagar inte, medarbetarna är chill och jag tjänar storkovan (i min värld..) och dessutom behöver jag inte göra det här i resten av mitt liv.

Men nu till något extremt glädjande; Malin kommer hem imorgon efter 10 månader i Texas, behöver jag påpeka att lyckan är oerhörd? Och på Fredag är det midsommar :D FeZt.

PuzZ. 


Fatal Smile

Najs! Förändringarna är små, men motiverande att skriva är dem iallafall ^^

Jag är som bekant väldigt dålig på det här och senaste tiden har schemat verkligen varit speckat, men nu tycks det ha lugnat sig en smula. Har jag inte fixat iordning på rummet eller i badrummet (som inte ens är halvklart) så har det varit uppsatter som skrivits, småsyskon som passats, djurparker som har besökts, pojkvänner och moderatslampor som lekts med, matteprov som har pluggats till eller bara solsken som har nyttjats.

Idag är det iallafall Torsdag den 5 Juni (HERREGUD - DET ÄR SOMMAR!!!) och min klass skall till Järna och ha Trivseldag i nån gulvilla, inte särskilt motiverande nej då vi igår avslutade vår årskurs sista produktion i teater, man känner sej mätt så att säja. Efter Järna skall jag och Josefin äta på Nancy's och sedan släpa oss upp mot Torekällberget  där alla 3:or i vår skola tar studenten. Känns assorgligt, jag hatar avslut, kommer säkert vara asknäckt på min student eller nåt haha. Runt 15:00 skall jag till vårdcentralen och där efter blir det firande av min kära morfar som fyller 68 (tror jag...) idag.

Och jag kan inte garantera att ett till inlägg kommer publiceras inom de närmaste dagarna då jag fortfarande har 70 olika saker uppkörda i häcken som skall tas i tu med. Men kan alltid försöka.

Adjöss